innehåll kommentarer poesi martin kontakt
pendeltåg mot norrköping kolmården katrineholm avgår från spår två
ersättningsbuss mot åby torshag avgår från hållplats d14 david fjorton
det måste vara nåt med huset vattnet
den akustiska miljön i trappuset
något inneboende i hans personlighet årstiden
det måste vara årstiden
jag går runt i mitt hem
och släcker alla lampor
de sticker mig i ögonen
vrider åt kranen som droppar
fåfänga tårar i duschkabinen
jag flyr
jag flyr till min pappa i skogen
min mamma på slätten
en strand med vrakgods
ett rum med heltäckningsmatta
och utsikt över småbåtshamnen
jag måste vara världens sämsta
son dotter syskon
förälder kompis ordförande
förebild farbror brevvän
kontaktperson anställde älskare
konstnär
jag ska gräva mig ett hål
till en annan sida av världen
till kina
boxholm nya zeeland
varför kan jag inte visa lite
initiativförmåga ambition
ömhet tilltro tålamod eftertanke
du vet alla sjuka saker jag sagt
om mig själv på skoj
allt är sant
så vi flyr
vi tar tåget härifrån
på fruktansvärt dyr sistaminutenbiljett
och snön ifrån dess tak
slår blåa blixtar ut i natten
stanley milgram sa att om du tror det är lätt
att bryta med sociala konventioner
försök att sjunga högt på bussen eller tåget
sjunga inte nynna
de flesta säger att de skulle kunna
men få lyckas när de försöker
de kan tänka på att sjunga
men det är så svårt att upphäva sin röst
men låt oss göra en fiktiv resa genom vinterstaden
medan vi fortfarande har vintrar
vi befinner oss i en av lägenheterna
omgivna av de osynliga musiker
som ackompanjerar alla hopplösa ihoplappningsförsök
en mager dragspelare med seniga armar
en gitarrist som saknar fem av sina strängar
och har hela huvudet och fötterna
omlindade med silvertejp
så vi flyr
istället
ett godståg drar förbi
och ljudet är bredbandigt och dopplerskiftat
så jag hör inte vad du säger
ser bara att dina läppar rör sig
och där ska jag ligga
där i min grop
tillsvidare
nej vi flyr
tunnla tunnla lilla elektron
fly genom taket
med exponentiellt avtagande sannolikhet
fly som en hopplös överdriven metafor
av obegriplig fysik
pendeltåg mot mjölby tranås avgår från spår tre a
ersättningsbuss mot saltsjöbaden avgår från hållplats d14 david fjorton
din drink avgår i gasform mot taket
du tänker inte hoppa upp och fånga den
när jag åker tåg försöker jag alltid
se ut som gubben i sånger från andra våningen
stirra ut i intet askgrå i ansiktet
och väntar på att folk ska börja sjunga omkring mig
folk ska börja sjunga omkring mig
alla önskningar kommer slå in
allt kommer bli fantastiskt
(2009-11-09)
Texten på denna sida omfattas av licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige. Uppge mitt namn, och webbadressen ifall du känner för det. Bilder och separata filer har sina egen upphovsrättsliga notiser som gäller för dem.
Sidan bör dessutom vara acceptabel XHTML 1.0.
Skapat med GNU Emacs och svart kaffe.